En av författarna som kvällens Babel handlade om berättade om sitt skrivande liv. Han hade först skrivit i 25 år och bara samlat allt i en garderob, en del har han till och med eldat upp till hans fru övertalat honom att skicka in till förlag en dag.
Han hade precis som mig haft en uppgiven känsla inför möjligheterna att bli utgiven och han hade valt en nonchalant hållning, som om han inte brydde sig, han skrev bara för sin egen skull, för att det var kul.
När han väl släppt ifrån sig sina texter har han blivit utgiven och flerfaldigt prisbelönt. Och genom sitt skrivande liv har han delat processen med sin älskade fru. Hon har varit hans första läsare och alltid gett honom direkt feed back. Nu har han skrivit sin sista roman säger han. Hans älskade fru fick en obotlig cancer och från sin sjukbädd manade hon honom att slutföra den innan hon dog, det gjorde han, men hon levde inte länge nog för att få se den utgiven. Han känner nu att han inte skulle vilja skriva en roman utan henne.
Det var en berättelse som berörde mig, som har en önskan om att träffa en man att dela mitt liv med. Jag har inte tänkt desto mer på hur en man skulle kunna finnas i mitt skrivande liv. Känslan är att det självklart vore underbart om jag fann en man som kunde dela min förtjusning i och lust att skriva. Han behöver inte alls vara skrivande själv, det är kanske ändå bättre om han inte är det, men det vore nog en nödvändighet att han kunde uppskatta uppmuntra och ha en förståelse och respekt för den delen av mig. För jag vet inte om den skrivande jag är någon som jag vill eller ens skulle kunna leva utan idag.
Intressant fundering. Jag har tidigare tänkt att jag absolut vill / att jag innerligt önskar att den man jag möter en dag (om den dagen någonsin kommer) ska vara en människo-människa. Någon som liksom jag ömmar för människor, har en humanistisk människosyn och på ett intellektuellt sätt engagerar mig i människors växande och utveckling på ett stärkande och möjliggörande sätt. Den önskan står orubbad kvar, men nu med en ny frågeställning vid sin sida.