Nu har jag bott i min nya hemort i två år. En miljö där det normala livets brus av släkt vänner vanor umgänge traditioner hållits på distans. En tid med nästan obegränsad me-time vid sidan av heltidsjobb.
Jag har förvaltat tiden, undvikit att skaffa nya vänner och investerat mycket tid på att skriva – men ännu har inget blivit klart. Jag har i och för sig jobbat mycket engagerat och hyfsat hårt, min karriär tar nu ett kliv tack vare det. Men jag vill orka skriva mer. Att ha ork att sitta vid datorn när jag har tid – det måste vara mitt huvudfokus framöver.