När jag började läsa bloggar 2011 fann jag till min stora förtjusning Kajsa Ingemarsson, hon hade då en ganska aktiv blogg med både personligt och yrkesmässigt innehåll. Bland annat har hon en kategori hon kallar för Råd från en författare där jag hittat en del inspiration och bra förklaringar kring viktiga saker för författare.
Agent – varför då?
Frågor om agenternas roll i den litterära världen dyker upp med jämna mellanrum här på bloggen. Ska försöka svara så gott det går. Så här frågar Cyndi:
Vad gör en agent och vilket ansvar har författare och agent mot varandra? Har alla en agent? VILL alla ha en? Kommer man plötsligt på att NU vill jag ha en agent… eller ringer det trettiåtta agenter på en dag och frågar om man vill bli deras? Ja, hur funkar det egentligen?
Svar: Agentens roll kan se lite olika ut, men vanligtvis representerar de författaren både i Sverige och utomlands, och representationen omfattar ofta bok- och ev filmrättigheter. Kontrakt, avtal och införsäljning är den stora biten när agenten arbetar med en redan etablerad författare. När de tar sig an outgivna författare handlar det om att matcha dessa med rätt förlag och se till att de kommer ut över huvud taget.
Agenten är alltså författarens representant, med de samarbetar också med förlaget/förlagen – och driver på när det behövs – för att åstadkomma en så bra försäljning och marknadsföring som möjligt. Agenten är också behjälplig vid exempelvis förlagsbyte. Dels kan de själva föreslå ett byte om de inte tycker förlaget gör ett tillräckligt bra och aktivt jobb för författaren, dels kan de hjälpa författaren om denne inte trivs eller av annan anledning vill byta förlag.
Agentens affärsidé är alltså att bistå med hjälp kring den här typen av formalia så att författaren ska kunna koncentrera sig på det han eller hon är bäst på – förhoppningsvis skrivandet. För denna tjänst tar agenterna provision på intäkter, förskott och royalty, som de förhandlat fram.
Det finns också de agenter som hjälper författaren med själva texten, men det vanliga är att det jobbet sköts av förläggare och redaktör på förlaget. Dock är det en stor fördel om agenten är bevandrad i den litterära världen. I kontakten med utländska förlag är det viktigt att kunna placera in en författare på kartan, något som lättast görs genom att referera till andra kända namn. Agenten bör självfallet också ha läst de böcker som han eller hon förväntas sälja in!
Författaren och agenten skriver ett avtal sinsemellan som reglerar provision, omfattning etc.
Idag har många författare agent eftersom många säljer utanför landets gränser. Med olika format – pocket, ljudböcker, e-böcker m.m. – är det också många avtal på hemmaplan som ska förhandlas och bevakas. Arbete som kräver tid och uppmärksamhet från skrivandet. Det är också en knepig situation som författare gentemot förlaget att å ena sidan vara tuff förhandlare och å andra sidan känslig konstnär. Då är det skönt med någon som kan ta den ena rollen. Det är dock inte alla författare som har agent, och väldigt få debutanter. Faktum är att det kan vara nästan lika svårt för en debutant att hitta en agent som ett förlag!
Som bransch är de litterära agenturerna i Sverige en rätt ny och därmed, dessvärre, en ganska omogen företeelse. Något som (enligt mig) märkts på diverse ”barnsjukdomar”. Själv har jag haft fyra olika agenturer, och med goda skäl lämnat tre av dem. För de första fyra böckerna skötte jag mina egna förhandlingar, men det skulle jag aldrig orka med, vilja eller kunna idag, och jag har goda förhoppningar om ett stabilt och fruktbart samarbete framöver. När relationen författare/agent fungerar som den ska är agenten en mycket viktig pusselbit i det annars ganska ensamma och isolerade författarlivet.