I det alltid så spännande ämnet ekonomi skriver Kajsa följande i två inlägg
Lite författarekonomi
Hösten är en viktig tid som författare, då betalar nämligen förlagen ut royalty, dvs de pengar man under året (eller rättare sagt förra året) tjänat på sina böcker. För en etablerad och populär författare med flera böcker i sin backlist kan det bli en hel del pengar, för andra kanske det skramlar in några tusenlappar i bästa fall. Oavsett vilket innebär det här att man som författare måste ha örnkoll på sin ekonomi. Om större delen av årets inkomst betalas ut under en månad måste man lära sig att fördela den över lång tid. Det gäller också att ha pengar över till den skatt som så småningom ska betalas på pengarna. Har du bränt allt till jul blir det garanterat svårt att hitta skrivro i februari. Om du inte själv är duktig på ekonomi är det en bra idé att ta hjälp av din bank, skattemyndigheten, en revisor/ekonom eller någon annan yrkesperson med koll för att skapa någon sorts stabilitet i ett jobb med stor osäkerhet.
Det är svårt som författare att beräkna sina kommande inkomster och förlagen ligger länge på dina pengar innan de betalas ut. Det är också omöjligt att veta hur mycket en bok kommer att sälja. Mitt tips är att inte göra några glädjekalkyler.
De enda säkra pengar du kan räkna med som författare är förskottet du får för en bok, den s.k. garantisumman. Normalt sett beräknas förskottet på halva den tänkta upplagan. Räknar man med att boken ska sälja 5.000 ex bör författaren alltså få intäkterna för 2.500 ex i förskott. Förskott betalas vanligen ut i samband med manuslämning, men det finns varianter. Ibland kan författaren till exempel få en del av summan vid påbörjat manus, ibland betalas en del ut vid publicering. En garantisumma behöver man inte betala tillbaka även om det visar sig att boken säljer mindre än exemplets 2.500 ex.
Det är få författare som kan försörja sig på sitt skrivande. Det krävs en relativt hög och regelbunden produktionstakt, många läsare (förstås) och helst utlandsförsäljning. Mitt råd till dig som drömmer om att bli författare är därför att vara realistisk. Att få sina böcker utgivna är en sak, ett liv som heltidsförfattare en annan.
Författarekonomi del 2
Ämnet författarekonomi engagerar, kanske för att det talas ganska lite om hur verkligheten ser ut. Å ena sidan föreställer vi oss den fattiga poeten på sitt dragiga vindsrum, å andra sidan bästsäljaren som vältrar sig i pengar. Men de allra flesta som skriver hör inte hemma i någon av dessa ytterlighetskategorier. Jag skulle gissa att den genomsnittlige författaren försörjer sig på annat än sitt skrivande. Bara ett litet fåtal kan försörja sig på författarstipendier och ett lika litet fåtal går runt på sitt skrivande.
Personligen tror jag att författare är som folk är mest. Man vill ha det hyfsat bra och ett visst mått av trygghet. Det är därför jag råder den blivande författaren att tona ner sina förhoppningar när det gäller ekonomi. Det tar många år och flera böcker innan man har en rimlig chans att avgöra om skrivandet räcker till en försörjning. Och även om du skulle skriva en superhit tar det flera år innan pengarna börjar rulla in. Så, lite trist råd kanske, men don’t quit your dayjob!
Några frågor som kommit in:
Är man som författare egen företagare eller anställd av förlaget? Aldrig anställd. Alla författare jag känner har egna företag, men det finns säkert en massa som inte har det också. Hur pengar betalas ut i de fallen vet jag dock inte. Som egen företagare gäller samma sak som i alla andra branscher, dvs att man betalar skatt och sociala avgifter på pengarna man får in.
Är jag heltidsförfattare? Ja. Jag gör annat också, men det är för att jag vill och tycker det är roligt med variation.
Hur är det med biblioteksersättningen? Jodå, några ören per utlån blir det. Har man skrivit många böcker så kan biblioteksersättningen bli betydande. En framgångsrik barnboksförfattare eller en populär deckarförfattare kan med viss förväntan invänta höstens besked. För de allra flesta är ersättningen dock så liten att pengarna, istället för att betalas ut, samlas i en pott som sedan används till stipendier.
Och så var det det här med hur mycket man tjänar på en bok. Det finns inga sådana fasta summor. Idag är allt en fråga om förhandlingar. Som okänd debutant kommer du inte i närheten av Leif GW Perssons villkor. Så är det bara. Men mellan tummen och pekfingret då? Tja, 25-30 kr för en inbunden bok och en femma för en pocket. Finns bättre, finns sämre. Och då talar vi företagspengar, dvs bruttointäkt som du betalar skatt och sociala avgifter på. Utlandsersättningar är ofantligt mycket mindre, bara några kronor för en inbunden bok. Och sedan gäller andra villkor för ljudböcker och e-böcker. En jäkla röra faktiskt, mycket svårt att överblicka.