Livet har varit fyllt av aktiviteter, besök och en resa till Paris så förutom jobbandet har livet kommit emellan mig och mitt skrivande. Detta konstaterar jag för ovanlighetens skull med en nöjd känsla av att vara tillfreds. Det känns helt okej, livet är underbart. Saker förändras också på mitt jobb nu så jag hoppas att jag kommer ha mer energi över för livet framöver :o)
Sedan jag nu landat efter Paris har jag satt upp ett veckomål om att skriva 20 timmar i veckan. Hittills denna vecka har jag skrivit 2 timmar och kanske blir det någon timme till ikväll. Sen har jag hela helgen till underbart skrivarfokus, inga andra planer prioriteras, bara helhjärtat skrivande.
På mitt jobb har jag minst två skrivande kollegor, härligt eller hur :o) en av dem har varit iväg och gått en skrivarkurs och kom idag och berättade att en text hon skrivit kommer att bli utgiven i en bok. Så underbart glad jag är för hennes skull! Det är så inspirerande att ha någon att tala skrivande med. Vi talade då också om denna omgång av novelltävlningen i Tidningen Skriva som är på temat Spöken. Hon hade börjat skriva men jag sa att jag inte hittills gjort någon ansträngning men att nog hade tänkt mig delta, som en övning.
Sagt och gjort det blev en novell född ur mardrömmen jag hade i natt: Spökkatt